I want to look at the possibilities to start selling hot water from a small district heating plant with bioenergy. My reason for doing this project is to look at a new business opportunity for our farm. Our company have less work during the winter time compared to the spring and this project will give us more work during the winter. I also want to take as much material as possible for heating from our farm in order to increase the value of the products from the farm. The project is in a village near us, where we should support a school, a churh, a home for the aged, a kindergarten and a parish hall with heat. In my work I have compared two different alternatives with each other. The first alternative is to put a central heater in one of the buildings, the home for the aged, in which we will burn oat. At the outside of the house we vill put a silo to store the oats in. We can fill the silo with machineries that we have on the farm. We will also save one of the old heaters in the building as a reserv and for max heating. The other houses will in this case continue with the same heating as today. The second alternative is to build a small district heating plant for all of the five buildings which we vill heat with wood chips. I thought that it would be interesting to compare there two alternatives because it vill be a pretty long culvertsystem for all this buildings and therefore see how that vill affect the economy. I found that it will be best economy to build the second alternative, although that will need a larger investment in a big culvertsystem. This alternative can produce heat to a price of 0,54 SEK/kWh. The other alternative produces heat to a price of 0,655 SEK/kWh.The main reason why the wood chips alternative was cheaper on producing kWh compared to the oat alternative is that oats costs almost twice as much as wood chips. Wood chips have been used for heating during a long time and the technology is well known and has a big reliability. To burn oats is a pretty new technology, one problem that can come in the future is how buildings nearby with metall roof will be affected from the smoke that has a pH as low as 2,1. ; Jag ville se på möjligheterna att med en biobränsleeldad anläggning sälja hetvatten till värme och tappvarmvatten. Detta för att vårt lantbruksföretag ska få fler ben att stå på, vi har också mindre att jobba med på vintern och det är då detta projekt ger mest jobb och man kan därmed få en jämnare sysselsättning året runt. Jag vill också att man ska kunna ta stora delar av den flis eller spannmål som behövs från vår egen gård och därmed kunna förädla egna produkter ett steg vidare. Detta projekt är tänkt i ett mindre samhälle nära oss där en skola, gymnastikhall, dagis, kyrka, församlingshem skulle värmas upp. I arbetet har två olika alternativ jämförts med varandra utifrån ekonomiska aspekter. Det första alternativet är att sätta in en ny havrepanna i ålderdomshemmet med en silo på utsidan som används som lager för havren som därifrån skruvas in i pannan. Silon kan fyllas med hjälp av en vagn utrustad med en skruv, gårdens maskiner kan användas till det och då blir det en bättre utnyttjningsgrad på maskinerna. En av de gamla oljepannorna i huset sparas som reserv- och spetslastpanna. I övrigt låter vi den uppvärmning som är i de andra byggnaderna vara kvar i deras regi. Det andra alternativet är att bygga en gemensam panncentral för alla dessa byggnader och gräva ned kulvert till dem. Panncentral skulle eldas med flis enligt detta förslag. Att jag valde att ställa dessa två projekt mot varandra beror på att byggnaderna är utspridda och det blir långa kulvertsträckor och därmed intressant att se kostnaden för det. Jag kom fram till att det är bäst ekonomi i att bygga den större anläggningen som eldas med flis även om den kräver en större investering i ett stort kulvertnät. Den skulle klara av att producera värme till ett pris av 54 öre per kWh. Havrepannan producerar värme till ett pris av 65,5 öre per kWh, skillnaden beror främst på att havre är dyrare att köpa in som bränsle. Havren kostar nästan dubbelt så mycket som vad flisen gör om man jämför dem som bränslen. Flis har man eldat med under en lång tid och tekniken är väl utprövad och har en stor tillförlitlighet. Att elda med havre är en nyare teknik som ännu ej är så beprövad, ett problem som kan dyka upp är den sura rök som bildas vid eldning. Den har ett pH på 2,1 och det är osäkert hur den påverkar exempelvis plåttak på grannfastigheter där det kan påskynda korrosion. Röken från flispannan däremot har ett högre pH och där vet man att det inte är risk för korrosion på intilliggande fastigheter.