Mind the gap encourages you to beware of the interspaces. The project seeks to defend the gaps that occur in time and space and encourages the reader to care about the interruptions of the routine-like and planned, whilst also opening up a discussion about interaction and participation. Mind the gap is a project about the many opportunities the public space has in the contemporary city. What you have in front of you is the result of this project. As society constantly changes, new and different needs arise in the city and it is necessary that architects and planners understand and adapt to these changes. They have to be able to develop new ways of thinking and to challenge established perceptions of what the public space is and should be. This means being able to see that the public space could be different and to recognize the potentials for it to change. This project examines the underlying ideals of urbanism and investigates the potentials of the City when shaped by these ideals. In the search for a city's distinct identity, particularly in combination with the competition for taxpayers' and investors' money, it is commonplace to strive for a clear and attractive image of the City. Sometimes, this vision involves creating a new city for new inhabitants, rather than improving the existing one. Furthermore, due to pressure from market interests, our cities have been subjected to processes with the purpose to 'clean up' the urban space, and as a result, the City is gradually becoming more homogenous. The urban space constitutes the physical framework for people's shared existence in the City. Often, we tend to accept the physical realities of the urban space and take it for granted without refl ecting over what actual meaning it has to us. However, the socio-material impact of the built environment, the surveillance systems, and the social norms, largely control the individual's behavior in the public space. At the same time, an increased privatization of the urban space is taking place: adverts and commercial events are allowed to utilize the City space in a way that excludes some of its inhabitants – streets and squares are no longer equally accessible to all inhabitants. Protests that claim the right to the City and demand that streets are reclaimed indicate that there may be something wrong with "the public space". Instead of viewing place as a permanent condition, it may be understood as a product of incidences - situations in time and space that are constantly modified through interactions between people and the Place. Solá-Morales' concept terrain vague, has been a fundamental idea in this project. The voids of the city have been the starting-point for the critical investigation of this project. These places include demolition sites and abandoned industrial estates – undefi ned places without established functions or codes of behavior that are excluded from the structure of the productive City. These are places behind advertisement boards, places where there is room for personal expressions and participation in a more direct way. These places have the ability to leave room for the different and unusual, and are able to create a space within the City where people are equal. With Madrid as our point of reference, various public spaces have been studied and explored through experimentation, observation, and analysis. The possibilities for the urban space to adapt to new needs and functions have been investigated through observing a range of spaces and comparing their intended functions with people's actual use of these urban spaces. We have experimented with the material inertia and fl exibility of urban places, and have focused on social codes and the potential for change. This deals with the right to the City and letting initiatives being handed over to the users of these spaces. Sometimes, it is necessary to step back to allow the City to transform naturally through the interaction with its inhabitants, rather than providing them with an experience that is controlled from the top. The society we live in constantly changes and the question is if the traditional public spaces of the City have the ability to widen their functions to meet future needs. It may, therefore, be necessary to expand the existing "typology" of the urban public space; to develop hybrid expressions of the private and the public, the individual and the collective, in order to make room for public spaces that offers extended opportunities for interaction of people and places. Mind the Gap begins with a theoretical section; SOUNDING: THE CITY, which maps and investigates the theories of urban studies. This is followed by an analysis; REFERENCE: MADRID, a discussion using case studies, particularly from central Madrid. Finally, a practical section; ACTION: MADRID, an experiment in the public space where theory and practice meet in a real situation. This project aims to increase the understanding of the complex circumstances that shape the urban space. This has required the use of interdisciplinary approaches throughout the project. Mind the Gap has, furthermore, enabled our vision of landscape architecture as a discipline, to incorporate arts, philosophy and sociology. ; Mind the gap är ett imperativ som uppmanar dig att vara aktsam om mellanrummet. Att värna om gliporna i tid och rum, om avbrotten i det vanemässiga och planerade, om öppningar till interaktion och medverkan. Mind the gap är också ett projekt om det offentliga rummets möjligheter i den samtida staden, vars produkt du nu har framför dig. Samhället förändras och nya skiftande behov uppstår i staden. Det är nödvändigt att landskapsarkitekten aktivt söker en förståelse för de omvandlingar som sker för att kunna inta nya förhållningssätt, och våga utmana invanda tankemönster om vad det offentliga rummet är och bör vara. Det innebär att se möjligheterna att förändra och förstå att det också skulle kunna vara annorlunda. I projektet granskar vi de ideal som ligger till grund för stadsbyggandet och undersöker vad den stad man strävar efter i ”stadsvisionen” faktiskt innebär. I jakten på en tydlig identitet, och i konkurrensen om skattebetalare och investerare, eftersträvas en tydlig och säljande bild av staden, och ibland tycks visionen snarare handla om en ”ny” stad för nya invånare. Marknadsekonomiska intressen resulterar i gentrifieringsprocesser som städar upp och successivt gör staden mer homogen. Stadsrummen utgör ramen för människornas gemensamma liv i staden, och ofta accepterar vi stadsrummets fysiska verklighet som given, utan att egentligen reflektera över vad den säger oss. Men den byggda miljöns sociomateriella påverkan, övervakningssystemen och de sociala normerna, kontrollerar i hög grad individen i det offentliga rummet. Samtidigt sker det en ökad privatisering av stadsrummet, reklamaffischer och kommersiella jippon tillåts utnyttja staden på ett exkluderande sätt; alla har inte längre samma rätt till stadens gator och torg. Protesterna som kräver ett återintagande av gatorna och som hävdar rätten till staden är tydliga tecken på att det inte står helt rätt till med ”det offentliga rummet”. Istället för att se plats som en permanent förutsättning, kan vi förstå platsen som en produktion av händelser; tids-rumsliga situationer som ständigt förändras i interaktion mellan människa och plats. Solá-Morales begrepp terrain vague har här varit grundläggande, och i syftet att kritiskt granska det offentliga rummet, och samtidigt undersöka dess möjligheter, har vår utgångspunkt varit stadens mellanrum. Det handlar om rivningstomter och övergivna industriområden; odefinerade platser utan uttalade kodsystem och funktioner, platser som har hamnat utanför den produktiva stadens struktur där det finns utrymme för det personliga uttrycket och för en mer direkt medverkan. Det handlar om rum i staden som kan lämna plats åt det annorlunda och udda, där alla kan vara på lika villkor. Med Madrid som referensplats har vi studerat och experimenterat med olika stadsrum. Genom att observera olika platser och jämföra den tänkta funktionen med människors faktiska användning, har vi undersökt de möjligheter stadsrummen har att anpassa sig till nya behov och funktioner. Vi har experimenterat med olika platsers materiella tröghet och flexibilitet, med sociala koder och förändringspotential. Det handlar om rätten till staden; att våga överlämna makten åt brukarna, och ibland kanske ta ett steg tillbaka för att låta staden omformas och påverkas i interaktion med dess invånare istället för att bli en ”uppifrån” regisserad upplevelse. Samhället förändras och frågan är om de traditionella stadsrummen har förmåga att vidga sina funktioner för att möta framtida behov. Det kan därför bli nödvändigt att utöka den existerande ”typologin” av stadsrum; att utveckla hybrider mellan privat och offentligt, mellan individ och kollektiv, och att ge plats för rum med större möjlighet till interaktion. Mind the gap inleds med en teoretisk del, SONDERING: STADEN; en kartläggning och granskning av det urbana studiefältets teorier. Sedan följer en analyserande del, REFERENS: MADRID; en diskussion kring verkliga exempel, framför allt från Madrids innerstad. Slutligen, en praktisk del, AKTION: MADRID; ett experiment i det offentliga rummet där teori och praktik möts i en reell situation. Med det här projektet strävar vi efter en ökad förståelse för de komplexa sammanhang som formar stadsrummet, en förståelse som genom hela projektet har krävt ett tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet har haft förmåga att vidga vår syn på landskapsarkitektur, och därmed närma sig konsten, filosofin och sociologin.