A platform for research: civil engineering, architecture and urbanism
A platform for research: civil engineering, architecture and urbanism
Barnkultur i landskapsarkitektur : hur når vi barns perspektiv? ; Children’s Culture in landscape architecture : how to reach children’s perspective?
Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ”Tecken och karta”; ”the Insight Method ” och ”Stafettberättelse”, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv. Metod 1- ”Tecken och karta” nådde egentligen inte barnens perspektiv, metoden var också krävande och tog mest tid. Metod 2- ”the Insight Method” nådde antagligen barnens perspektiv, metoden krävde en del förarbete men tog inte så lång tid att genomföra. Metod tre – ”Stafettberättelse” nådde ett fåtal barns perspektiv, metoden krävde inget förarbete och tog kortast tid att genomföra. Vilken metod som skall användas beror därmed på vad landskapsarkitekten är ute efter och hur mycket tid som finns att lägga på projektet. ; The purpose of the study was to evaluate methods for landscape architects communication with young children (3-6 years) about their outdoor environment with the purpose of reaching children’s perspective. Three methods of communication, “Tecken och karta”, “the Insight Method” and “Stafettberättelse” were tested and documented by the methods of observation and logbook. The observations were then analyzed under the headings; child’s perspective and timeefficiency. The study results suggested that the methods did not evidently reach the children’s perspective and that the methods differed concerning timeframe. Method 1 – “Tecken och karta” did not reach the children’s perspective, the method was also demanding and not time-efficient. Method 2 – “the Insight Method” probably reached the children’s perspective, the method demanded some preliminary work but was efficient during implementation. Metod 3 – “Stafettberättelse” reached a few children’s perspective, the method required no preparation and was the most time-efficient out of all the methods tested. Which method landscape architects should exercise depends therefore on what they want to get out from the project and how much time is available.
Barnkultur i landskapsarkitektur : hur når vi barns perspektiv? ; Children’s Culture in landscape architecture : how to reach children’s perspective?
Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ”Tecken och karta”; ”the Insight Method ” och ”Stafettberättelse”, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv. Metod 1- ”Tecken och karta” nådde egentligen inte barnens perspektiv, metoden var också krävande och tog mest tid. Metod 2- ”the Insight Method” nådde antagligen barnens perspektiv, metoden krävde en del förarbete men tog inte så lång tid att genomföra. Metod tre – ”Stafettberättelse” nådde ett fåtal barns perspektiv, metoden krävde inget förarbete och tog kortast tid att genomföra. Vilken metod som skall användas beror därmed på vad landskapsarkitekten är ute efter och hur mycket tid som finns att lägga på projektet. ; The purpose of the study was to evaluate methods for landscape architects communication with young children (3-6 years) about their outdoor environment with the purpose of reaching children’s perspective. Three methods of communication, “Tecken och karta”, “the Insight Method” and “Stafettberättelse” were tested and documented by the methods of observation and logbook. The observations were then analyzed under the headings; child’s perspective and timeefficiency. The study results suggested that the methods did not evidently reach the children’s perspective and that the methods differed concerning timeframe. Method 1 – “Tecken och karta” did not reach the children’s perspective, the method was also demanding and not time-efficient. Method 2 – “the Insight Method” probably reached the children’s perspective, the method demanded some preliminary work but was efficient during implementation. Metod 3 – “Stafettberättelse” reached a few children’s perspective, the method required no preparation and was the most time-efficient out of all the methods tested. Which method landscape architects should exercise depends therefore on what they want to get out from the project and how much time is available.
Barnkultur i landskapsarkitektur : hur når vi barns perspektiv? ; Children’s Culture in landscape architecture : how to reach children’s perspective?
Hamberg, Ingela (author)
2012-01-01
Miscellaneous
Electronic Resource
Swedish , English
DDC:
710
Landskapsplanering : ett regionalt perspektiv ; Landscape planning : a regional perspective
| BASE | 2018
GOD LANDSKAPSARKITEKTUR ER GOD BYUTVIKLING
| British Library Online Contents | 2001
LANDSKAPSARKITEKTUR MELLOM KUNST OG FORSKNING
| British Library Online Contents | 2011