Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering. Frågorna som ligger till grund för uppsatsen är Hur relaterar förtätningsstrategi för den täta gröna staden till underlagen för miljö för fysisk aktivitet? och Kan man planera för fysisk aktivitet i den täta staden genom grönstruktur? Målet är att studera och beskriva principer och strategier för den täta gröna staden och med utgångspunkt i dessa, identifiera grönstrukturens roll ur perspektivet att planera för fysisk aktivitet. Resultatet är en sammanställning av en litteraturstudie och en intervju och studien presenterar den täta gröna staden, miljö för fysisk aktivitet samt grönstrukturens roll utifrån både praktiskt och teoretiskt planeringsperspektiv. Studien visar att det finns starka kopplingar mellan såväl teori och praktik som för hur det resoneras kring planerandet för den täta gröna staden och för fysisk aktivitet. Detta kan specifikt ses i tre identifierade parametrar som anses vara avgörande för utemiljöns värde; som stadsstruktur och som miljö för fysisk aktivitet. Dessa parametrar är tillgänglighet, närhet och användarvärde. De utgör en förutsättning för att skapa en attraktiv stad inom principen tät och grön och samtidigt är de en förutsättning för människors utövande av fysisk aktivitet. Det som parametrarna har gemensamt är även att de sätter människan i centrum för planeringen. För grönstrukturens roll dras slutsatsen att de grönskande miljöerna anses fylla en viktig funktion i att bidra med utrymme i staden som ger möjligheter till fysisk aktivitet; såväl ur de studerade praktiska perspektiven som ur de teoretiska. ; Urbanisation in the world continuous to increase at the same time as the general levels of physical activity decreases. Sweden is not, in any of the cases, an exception. One strategy promoted by the three largest cities in Sweden, Stockholm, Göteborg and Malmö to, among other things, face urbanisation is urban densification. This principle for urban construction means that the density of buildings, as well as population density increases within the city boundaries. Concurrently, as a consequence of this, the total amount of open space in the population centres has largely decreased. Concerning physical activity built environment has proved to be one factor potentially influencing human´s choice and will to be active. The taken starting point for this essay is an alternative urban construction principle, supporting urban densification, but for which the promoters state that the city can be both dense and green by developed methods for open space planning. The questions fundamental to the essay are How does urban densification strategy for the dense green city relate to environment for physical activity? and Is it possible to plan for physical activity in the dense city through green structure? The aim is to study and describe principles and strategies for the dense green city and with that as a premise, identify the role of green structure through the perspective of planning for physical activity. The result is a synthesis of a literature study and an interview and the study presents the dense green city, environment for physical activity and the role of green structure from both a practical and a theoretical perspective. The study shows that there are strong connections between as well theory and practice, as between the reasoning about planning for the dense green city as for physical activity. Specifically this can be seen through three identified parameters claimed to be decisive for the value of the outdoor environment; as a city structure and as environment for physical activity. The parameters are access, closeness and user value. Together they constitute a prerequisite in creating an attractive city within the principle dense and green and at the same time being prerequisites for human physical activity. What the parameters also have in common is putting the individual in the center of planning. As for the role of green structure, the conclusion is the green environments are considered to fill an important function in contributing with space in the city that serves opportunities for physical activity; both seen through the studied practical perspective and the theoretical.