The estate of Rydboholm is situated in the municipality of Österåker, north of Stockholm, Sweden, and has a long history dating back to the 14th century. Rydboholm was the home of several families of great national importance, such as the Finsta and Vasa clans. However, since the 1500s, the noble family Brahe was the most influential; leaving its mark on the castle and surroundings. The gardens of Rydboholm consist of two parts; The first is from the baroque era, dating back to the 1660s, and the second is an immense landscape park completed around the year 1800 by Magnus Fredrik Brahe. During his travels through Europe, Magnus Fredrik Brahe was influenced by the new English-style gardens and he brought a large collection of literature on the subject back to Sweden, still kept in the library of Rydboholm. After an intense period at the royal court, Brahe withdrew to Rydboholm and began to design his own landscape garden on the northern shore of Kyrkfjärden. The area, a former meadowland, was well suited for an English style garden with a billowing topography overlooking the lake. Over time, a picturesque collection of monuments and buildings was erected, including a gothic style memorial temple, a hermitage and the "barrel of Diogenes". Many of them seem to be inspired by the philosophy and symbols of the freemasons. The monuments are of high artistic and architectural value, including works of the sculptors Johan Tobias Sergel and Johan Niclas Byström. Since the days of Magnus Fredrik Brahe, the grounds have changed little, although some new monuments were erected. These new items were gently inserted into the overall structure, leaving the original character intact. The historic paths, monuments and many of the original buildings continue to be preserved along with a large part of the original plant material. The grounds are today dominated by old and beautiful deciduous forests. The entire park is classified as a key habitat with important natural and recreational values and the estate of Rydboholm is an area of national interest because of its cultural values. In the late 19th century, the English park became a popular destination for visitors, who travelled there on summer excursions with steamboat from Stockholm. Although the boats are long gone, people continue to journey to Rydboholm today and the current owners of the estate, the Douglas family, are anxious to both preserve this public aspect of the park and to keep it in good condition. The conservation programme is designed to increase the knowledge about the park and provide a basis for decisions regarding the park's future. It proposes to reinstate English-style park concepts such as alternating open and closed outdoor rooms, clear sightlines and themed atmospheric environments. As the existing source material has several missing pieces, it is the very idea of the English park one should strive for, rather than to recreate specific historic details. Although, there are smaller parts that could also be suitable for reconstructions, based on old photos and drawings. However, the most important issue is the preservation of the park's character, allowing future alterations based on a lasting and prudent approach. The park has a permanence and gradual continuity that must be maintained. It should continue to be a living park, a park which is allowed to develop, and should be regarded as a living memorial of Rydboholm and its owners' long and rich history. As in preceding generations, the current owners desire to put their own imprint on the park in the form of new monuments and English-style 'surprises'. The park's main entrance is also of concern, as it is currently undefined and unwelcoming. These new additions should be made with great care and consideration for the existing environment; ideally keeping the same high level of artistic and architectural quality as the original buildings. The conservation programme posits that additions should connect to the spirit that the park was originally built in, while simultaneously reflecting 21th century ideals and design. ; Detta examensarbete är ett vårdprogram för den engelska parken vid Rydboholm. Godset Rydboholm är beläget i Österåkers kommun, Stockholms län, och har sina rötter i tidigt 1300-tal. Det har genom historien hört till fl era av landets mest betydelsefulla släkter, bland annat Finstaoch Vasa-ätterna. Det är dock främst den grevliga släkten Brahe som från och med 1500-talet satt sin prägel på slottet och dess parkanläggningar. Rydboholms parker består av två delar, en barockpark från 1660-talet och en mycket vidsträckt engelsk park anlagd kring sekelskiftet 1800 av Magnus Fredrik Brahe. Magnus Fredrik var mycket infl uerad av den nya engelska stilen och under sina resor på kontinenten samlade han på sig en stor mängd trädgårdslitteratur och mönsterböcker. Efter en period av intensivt hovliv, politiska intriger och personliga tragedier kom Magnus Fredrik att dra sig tillbaka till Rydboholm där han av allt att döma själv stod för utformningen av sin nya park. Med tiden växte en spännande samling monument och byggnader fram, många med mer eller mindre tydliga kopplingar till frimurarordens symbolvärld. Många av parkens byggda delar är av mycket hög konstnärlig och arkitektonisk kvalitet, omfattande verk av bland andra Johan Tobias Sergel och Johan Niclas Byström. Efter 1800-talets första hälft har inga större förändringar ägt rum i parken. Några senare minnesstenar har dock rests, varsamt infogade i parkens övergripande struktur. Gångvägarna och fl era av de ursprungliga byggnaderna är väl bevarade liksom en mycket stor del av det ursprungliga växtmaterialet. Parken har till största delen karaktären av ädellövskog och är klassad som nyckelbiotop med stora naturoch rekreationsvärden. Hela Rydboholm är område av riksintresse för kulturmiljövården. Sedan sent 1800-tal har parken varit ett populärt utfl yktsmål för många stockholmare och än idag är den välbesökt och mycket omtyckt. Familjen Douglas som äger godset är måna om att fortsätta hålla parken öppen och i gott skick. Detta vårdprogram syftar till att öka kunskapen om anläggningen och utgöra en grund varifrån beslut om parkens framtida vård kan tas. I stora drag föreslår jag att man arbetar mot att återinföra den engelska stilens tankar om omväxlande slutna och öppna partier, siktlinjer och stämningsfulla platsbildningar. Eftersom källmaterialet innehåller stora brister är det den engelska parkens själva idé man föreslås sträva efter, snarare än att återställa parken i ursprungligt skick. I vissa mindre delar kan det dock vara motiverat att genomföra rekonstruktioner, baserade på äldre fotografi er och uppmätningar. Det viktigaste är att parkens genuina karaktär bevaras och att alla förändringar får ske utifrån ett långsiktigt och varsamt förhållningssätt. Ett stort värde ligger i parkens långa kontinuitet, och denna måste få synas i anläggningen. Engelska parken måste få fortsätta vara en levande park som tillåts utvecklas och bör betraktas som ett levande minnesmärke över Rydboholm och dess ägares långa och rika historia. Det fi nns en önskan från dagens ägare att sätta egna avtryck i form av nya minnesstenar och överraskningar i parken i enlighet med den engelska stilens grundtankar. Man önskar också göra något åt parkens huvudentré, som i dagsläget upplevs dåligt defi nierad och inte särskilt välkomnande. Dessa nya tillägg bör göras med stor varsamhet och hänsyn till den befi ntliga karaktären och bör om möjligt hålla samma höga konstnärliga- och arkitektoniska kvalitet som de historiska objekten. Jag föreslår att man knyter an till den anda som parken ursprungligen anlades i, men samtidigt speglar 2000-talets ideal och formspråk. Skala, detaljeringsgrad och material bör helst anpassas till de historiska objekten. Arbetet innehåller avslutningsvis en diskussion om hur dessa nya tillägg skulle kunna utformas och lyfter fram några exempel som man kan hämta inspiration från. I framtiden skulle detta dokument kunna kompletteras med en vårdplan, där valda handlingsvägar omsätts till praktiskt utförande.