The city is a popular place to live in, though a modern trend in Sweden is to move from the city to rural country within commuting distance of the city (Wallin 2002). The city is apparently lacking something. This sprawl is not sustainable with the amount of people that inhabitants the world today. Despite the high prices for land in the city, there are sites which are not efficiently used, the roofs. If the use of roofs would be used to please the inhabitants of the city, it could reduce the urge to move out of the city. This essay deals with the role of the landscape architect in the society and the way landscape architects view roofs. It is a bachelor thesis with in the program of landscape architecture and covers ten weeks of full time studies. The study is based on literature studies and interviews with people in the business of landscape architecture and/or green roofs in Malmo, Sweden. The result shows that the business of landscape architecture and green roofs lack proper information channels, self reflection, and has institutional/administrative problems. Information is primarily spread from person to person which can result in rumours. There is not enough time or effort put into reflecting on where one is going but only that one is going. Economical and administrative factors works discouraging and changes are needed to make it more profitable for the proprietor. The only well established use of roofs is extensive green roofs and there is a lack of competition within the business of green roofs. There is a lot of research done on the technical part of green roofs but to make it an interesting job for landscape architects the roof first of all has to be a place which humans can use. There is useful experience of building parks or yards on top of garages but there are too seldom follow-ups of those projects. ; Staden är en populär plats att bo på men där skulle kunna vara ännu trevligare att leva. Trots att marken är eftertraktad finns där ytor som inte används, taken. En modern trend i Sverige är att flytta från staden till landsbygd inom pendlingsavstånd (Wallin 2002). Om det, i dagens stad, gick att tillgodose delar av de behov som landsbygden kan tillfredställa, så skulle trivseln i staden kunna öka. Det har uppkommit en marknad för så kallade grönatak men åsikterna kring nyttan av dem, och vad som ska inkluderas i begreppet, går isär. För att ta reda på vilka åsikter och visioner som finns angående takens funktion och möjligheter har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar med landskapsarkitektur och/eller grönatak. Genom intervjuerna har även landskapsarkitektens roll och möjligheter att påverka samhället analyserats. Studien visar att landskappsarkitektbranschen saknar goda informationskanaler, självreflektion, och att det finns administrativa problem. Information sprids framförallt från person till person vilket kan resultera i rykten. Det finns inte tid eller ork till att reflektera över vart man är på väg utan bara att man är det. Ekonomiska och administrativa faktorer verkar hämmande för utvecklingen av användningen av tak. Växtmattor är idag det enda etablerade sättet att använda växter på tak. Det finns forskning på de tekniska lösningarna för grönatak men det saknas strukturer i samhället som uppmuntrar till att använda tak i större utsträckning. Idag är den allmänna uppfattningen i branschen att det helt enkelt för krångligt och olönsamt. Taken får förbli en outnyttjad resurs i staden. Information om och erfarenheter av arbete med tunna växtbäddar, t.ex. sedummattor (extensiva grönatak) och bjälklag (intensiva grönatak), är koncentrerad till ett fåtal personer och det saknas uppföljningar av projekt. Uppföljningar och en bättre informationskanal skulle kunna bidra till spridandet av information och erfarenheter av arbetet med tunna vegetationsbäddar, och på så vis inspirera och underlätta andras arbete.