Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse. En allmän uppfattning, bland både tjänstemän och allmänhet, är att dessa marker inte alls fyller något egentligt syfte i staden. Samtidigt oroas ekologer över att dessa originella och unika platser kommer försvinna från städerna. Det finns, när det kommer till planeringen av dessa marker, många motsättningar kring hur platsen ses och vad den har för funktion. Målet med uppsatsen är att bidra till en förståelse av ruderatmarkens roll för stadens natur och av hur existerande lagar och myndighetsstrukturer kan användas för att bevara ruderatmarken. Det görs genom mestadels litteraturstudier och kompletteras av en ostrukturerad intervju för att fylla i luckor och frågor i studien. Syftet blir därmed att med att bidra till diskussionen för huruvida natur på ruderatmark bör finnas kvar som plats och funktion i staden i vilken intervjun får en centralare del i uppsatsen. Uppsatsen resulterar i en bred inblick i ruderatmarkens roll och funktion i staden, hur bevarandet av naturvärden i staden ser ut idag och hur framtiden kan komma att behöva se ut. Det kommer visa sig att de biologiska värdena på ruderatmarken är höga, unika och bidrar till en biologisk mångfald i staden. Det kommer också tydliggöras att kunskapen hos såväl planerare och beslutsfattare som allmänheten behöver förbättras om marken ska ha en chans att finnas kvar. Uppsatsen drar slutsatsen att behovet av nya skydd i staden måste utformas. Detta eftersom vi än är kvar i tanken av att naturen inte är påverkad av människan. Trots att många diskussioner säger det motsatta och menar att det idag inte går att hitta natur som inte präglas av kultur. Naturskydden i staden bör därför vara dynamiska, temporära och anpassade till människan. Dessutom, om naturen i staden ska finnas kvar, behöver staden byggas smart och naturen bör därför komma in än tidigare i planeringen. För att det ska byggas smart krävs det en hänsyn för naturen och en helhetssyn av det mosaikmönster som skapar stadens natur innan de specifika platserna kan ses över. ; Today, when the days of glory for the industry is over in Sweden, new places for development have emerged. These places, belonging to derelict industry, are those we today name brownfields. To save valuable nature outside of the city, a lot of cities decide to densify on these derelict lands. The brownfields are however not only a derelict land. It is a place, containing unique habitats for biota and is a special biotope within the city contributing a rich biodiversity to the cities. But at the same time these places often contain contaminated grounds and are therefore a threat against human health. The brownfields are also telling us something about the history and are often a cultural qualification. A common view for general public, as well as officials, is that this land doesn´t have a use within the cities. At the same time the ecologists are worrying that these unique places are going to disappear. There are, when it comes to planning of brownfields, strong tensions about how to look at the places and which function they have. This Paper aims to contribute with an understanding of which role the brownfields have, belonging to the nature within the city. It also aims to contribute with an understanding of how existing laws and authority structure can be used to conserve the brownfields. This is mostly made by literature studies with a complementary interview. The use of the study therefore becomes to conduce conclusions of how nature on brownfields can have a place and function within the city. This is reached by giving the interview a larger part in the paper. This paper results in a broad insight in which role and function brownfields have, how the protection of natural values is today and how the future might develop. The paper will show that brownfields have high and unique biological values. It will also be shown that these lands contribute a high biodiversity within the city. Further on, it will be pointed out that there is a missing knowledge among planners and decision-makers as well as the public that needs to be improved if the brownfields are going to have a place within the city. This study will also draw the conclusion that the need of new types of protections is desperate. The new protections of nature in the city need to include culture, dynamics and temporal aspects to optimize its functions. The paper will also conclude that there is a big need of smart exploitation and building and that nature should therefore be a part of planning in early stages. This paper also talks for a comprehensive view of the mosaic pattern, characterising the city´s nature, before manage specific places.