Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett stort svenskt skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom två distrikt på SCA skog AB, Jämtlands förvaltning och inkluderar fyra delar som är; 1. Att kartlägga avverkningar ett år bakåt i tiden och insamla olika variabler för att kunna åskådliggöra hur verksamheten fortskridit under året. 2. Att med hjälp av framtaget data studera verksamheten och om möjligt konstruera en alternativ plan och analysera de ekonomiska effekterna av möjliga förbättringar. 3. Utifrån del 1 och 2 söka lösningar eller metoder att arbeta efter för att åstadkomma mera effektiva planer och när det är möjligt ge praktiska rekommendationer på förbättringar. 4. Undersöka i vilken utsträckning som uppskattad volym i planer och det verkliga utfallet skiljer sig och, om så är fallet, undersöka orsakerna till detta. Resultaten visar att man med sparade data hos SCA kan kartlägga avverkningsaktiviteter under ett år bakåt. Förflyttningar av avverkningsmaskiner, både i tid och rum är spårade. Den alternativa planen som gjordes visade att det finns potential till att förbättra planeringen så att förflyttningar av maskiner, och med det kostnaderna, minskar. Resultatet visade att förbättringarna kunde nås på fyra olika vis. 1. Genom bättre kommunikation mellan produktionsledare som sköter den operativa planeringen vilket leder till bättre urval från traktbanken när planerna etableras. 2. Utveckla verktyg som kan användas i det existerande systemet som underlättar urvalet lämpliga avverkningstrakter från traktbanken. 3. Genom att expandera traktbanken ökar antalet avverkningstrakter att välja på från traktbanken. 4. Genom att ändra kriterierna som avverkningstrakter väljs ut till traktbanken från långsiktsplaneringen. Resultatet visade också att de volymer som avverkades över året under ett år på ett SCA distrikt stämde väl överens med vad som uppskattats från beståndsdata när planerna upprättades. På individuella avverkningstrakter kunde däremot volymdifferenserna ibland vara väldigt stora. En orsak till dessa skillnader kan vara att avverkningstrakter inte alltid avverkas som det från början var planerat. Detta kan bero på flera olika saker som till exempel hög decentralisation av beslut inom företaget. En annan orsak för dessa stora volymdifferenser kan vara dåliga avgränsningar av bestånd. Det kan också bero på svåra drivningspartier som påverkar det slutgiltiga resultatet. ; This paper concerns the possibilities to improve the planning of harvest activities at a large Swedish forest company. It focus on operative planning but concerns to some extent also strategic planning. The paper is based on a case study carried put at two districts of SCA skog AB, Jämtlands förvaltning. The case study includes four sections which are; 1. To map out logging activities of one year and collect different operational variables to visualize how the work has proceeded during the year. 2. To construct an alternative logging plan for the same year and analyse the economical consequences of any improvements. 3. From the experience of 1 and 2, seek solutions or methods of work which result in more efficient plans and, whenever possible, give practical recommendations for improvements. 4. Examining to which extent the volume of timber in plans and at real timber landing sites differ and, if so, examine the reasons for the differences. The results from the attempts of mapping the logging activities of one year show that this can be done based on the data stored at SCA. The movements of the logging equipment, both in time and space are traced. The alternative plan that was made showed that there was a potential to improve the planning so that movements of machines, and hence the costs, decreased. The result showed that this improvements could be done in four different ways; 1. Better communication between the different employees who handle the operative production (productionleaders) which can lead to more accurate selection from the logging compartment bank when the plan is established. 2. Develop tools which can be used in the existing system to make the selection of regular and appropriate logging compartments easier. 3. By expanding the logging compartment bank, the number of stands to select from increases. 4. By changing the criteria of choosing compartments to the logging compartment bank from the long range plan. The result also showed that the volume of timber actually harvested in one year and at one SCA district differed only negligible from what had been estimated from stand data when setting up the plans. On individual logging compartments level, the differences were sometimes very large. One reason for these discrepancies is that logging compartments aren’t always cut as prescribed in the original plan. This may depend on different things as for example high decentralization of decisions within the company. Another reason for these sometimes large differences can be inadequate marked borders so the machines take more or less then the initial plan. Another cause is that parts within the stand can not be logged because of rake or big rocks.