In my work, I have tried to define and clarify the conception of sustainability seen from my perspective as a landscape architect. With a basis in literature studies, I have analysed and commented on different applications, contents and meanings of sustainability and endurance. This compilation is based on how a number of writers, researchers and authorities consider the importance of integrating ecological, social and economic aspects of sustainability in city planning. My perspective has mainly been founded on the anthologies and compilations from the 80´s and 90´s where Per G. Berg and Björn Malbert acted as editors. This is since they have been prominent figures in the field in Sweden. In addition to the aspects of ecological, social and economic sustainability, I have also discussed what sustainable aesthetics could be for me as a landscape architect and in the role of a designer in this context. The questions I have tried to answer are dealing with the design work that I practise to achieve a long-term sustainable housing and living environment. This written work has been carried out through an exposition of literature concerning design theory, which was chosen from a view integrating theory and practice and therefore connecting sustainability with questions of awareness and meaning. If the goal for me as a landscape architect is to create as sustainable environments as possible, this approach has to be implanted when designing. If the goal also includes creating an as meaningful environment as I possibly could manage, then design becomes synonymous with creating something that can be sustainable, though also meaningful at the same time. I have therefore discussed my role in this striving for increased sustainability and what I need to understand considering my work as a landscape architect. I have also discussed what I have to show consideration for as well as how I relate to the world around me. The aspects of ethics, quality and meaning have therefore been included in this aesthetic attitude of mine. An investigation of a city-planning project where sustainability was the main theme is also included in this work. The selected project is Hammarby Sjöstad, City of Stockholm. The concept of city building and architecture is studied and discussed by analysing the quality program made by city planning committee in cooperation with consults and building proprietors. I discuss how the goals in the program were fulfilled in planning and projecting to be able to see different approaches to sustainability, hence the aim is to see how sustainability can be expressed as well as understood. As a landscape architect I have an active role in city planning, since I can make an immediate effect on the design of the physical environment. Therefore I mean that striving for sustainability ought to be an evident part in the work of a landscape architect. Sustainable design results in a sustainable city and as a landscape architect I have a responsibility to think big. For this reason my opinion is that the sustainable aesthetics should be a goal for all of us. The question I have tried to answer in this work of mine is consequently how this can be concretized and achieved. Awareness of ethics of sustainability is one way for the landscape architect to relate to aesthetic, social and ecological values. Sustainable aesthetics should then be the crucial goal for me as a landscape architect of the 21st century considering all kind of environmental design. A meaningful, competent and innovative design action performed with awareness then consequently becomes a necessity for a sustainable development. Sustainable aesthetics embraces design solutions for existing and future needs that are based on ecological and social as well as economic requirements for a sustainable city. The sustainable aesthetics embraces design solutions for existing and future needs that are founded on ecological, social and economic conditions for a sustainable city. I have discussed the connections between the different aspects of sustainability and how it all adds up for me. This reasoning could be regarded as a circular movement, but it has been important for me to get this opportunity to more thoroughly throw light upon the motives for what is less committed referred to as good landscape architecture. For these reasons my conclusion is that to achieve the good solutions, as an architect I have to be able to interpret and reflect upon the situation in a responsible way and with a wide perspective. Even though it might seem obvious, the difficulty and one's own responsibility both lies within the often wide range of possibilities for different interpretations. ; I detta arbete har jag försökt precisera begreppet hållbarhet ur mitt perspektiv i egenskap av landskapsarkitekt och så som jag ser på det. Med utgångspunkt i litteraturstudier har jag refererat och analyserat några olika användningar och innebörder av begreppen hållbarhet och uthållighet. Sammanställningen grundar sig i hur ett antal författare, forskare och myndigheter ser på vikten av att integrera ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter i stadsplaneringen. Jag har framförallt utgått från antologier och litteratursammanställningar från 80- och 90-talen där Per G. Berg och Björn Malbert fungerat som redaktörer. Detta eftersom de två har varit förgrundsfigurer på området i Sverige. Utöver de refererade aspekterna på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har jag även fört en diskussion om vad en uthållig estetik kan vara utifrån vad jag som landskapsarkitekt har för roll i sammanhanget. De frågeställningar jag har försökt besvara handlar således om det designarbete som jag som landskapsarkitekt utövar för att uppnå en långsiktigt hållbar boende- och vistelsemiljö i staden. Detta har jag gjort genom en designteoretisk litteraturgenomgång där litteraturen valdes utifrån ett handlingsteoretiskt synsätt på design och där hållbarhet kopplas till frågor om meningsfullhet och medvetenhet. Om jag som landskapsarkitekt ansluter mig till samhällets målsättning att skapa så hållbara livsmiljöer som möjligt bör synsättet vävas in i min designhandling. Om mitt mål dessutom är att skapa en så meningsfull miljö som möjligt blir design synonymt med att skapa en av hållbarhetsidealet genomsyrad mening. Jag har därför resonerat kring vad jag har för roll i arbetet för ökad hållbarhet och vad jag måste försöka förstå om min yrkesroll, liksom vad jag har att ta hänsyn till och hur jag som landskapsarkitekt förhåller mig till min omvärld. Av denna anledning har även frågor om etik, värdegrund, kvalitet och mening inordnats i det estetiska förhållningssättet. I arbetet ingår också en studie av ett exempel på ett stadsbyggnadsprojekt, där hållbarhetstänkandet varit det övergripande temat. Det valda exemplet är Hammarby Sjöstad, Stockholm. Stadsbyggnadskonceptet i stadsdelen diskuteras i förhållande till instruktionerna i det kvalitetsprogram som utarbetades av Stockholms stad i samarbete med byggherrar och konsulter. Jag diskuterar hur de här preciserade kvalitetsmålen uppfylldes vid planering och projektering för att se vilka synsätt på hållbarhet, som här lyfts fram och slutligen hur de kan uttryckas och förstås. Som landskapsarkitekt har jag genom min direkta verkan på den fysiska miljöns utformning en aktiv roll i stadsbyggandet. Därför menar jag att strävan efter hållbarhet bör vara en självklar del av arbetet som landskapsarkitekt. Hållbar gestaltning ger en hållbar stad och som landskapsarkitekt har jag ett ansvar att tänka stort. Jag anser därför att den hållbara gestaltningen bör vara allas vårt mål. Den fråga som jag i detta arbete försökt besvara är hur detta rent konkret kan uppnås. Medvetenhet om etiken inom hållbar utveckling är ett sätt för landskapsarkitekten att relatera till estetiska, sociala och ekologiska värden. För mig som landskapsarkitekt i 2000-talet borde en uthållig estetik vara ett avgörande mål vid all miljöutformning. En menings- och insiktsfull, innovativ och medveten designhandling blir således en nödvändighet för en hållbar utveckling. I den hållbara estetiken innefattas designlösningar för sådana befintliga och framtida behov som har sin grund i såväl ekologiska och sociala som ekonomiska villkor för en uthållig stad. Jag har resonerat kring sambanden mellan de olika hållbarhetsdimensionerna och hur allt hänger samman för mig. Resonemanget skulle kunna uppfattas som en cirkelgång, men för mig har det varit viktigt att få tillfälle att mer ingående belysa bevekelsegrunderna för det som lite mindre förpliktigande brukar åsyftas med god landskapsarkitektur. Min slutsats är således att för att uppnå de goda lösningarna måste jag som arkitekt på ett brett och ansvarsfullt sätt tolka och överväga situationen. Även om det kan låta självklart, så ligger både svårigheten och det egna ansvaret i det oftast så vida tolkningsutrymmet.