Modern sawmills are using the raw-material and the production-capacity more efficiently today, due to rising raw-material prices and higher production costs. Log sweepness has a negative effect on the sawn yield, for sawmills with straight-sawing. It is desirable that these logs could be sorted based on more criteria, if it increases value-yield and consequently the utilization of raw-material. Bow-heights over 1 cm have a negative effect on sawn yield, since the surface of the mantle cuts down in the sawn pattern. Some of these small bow-heights reduce the logs yield of value which affects the production planning negatively. Nearly half of all the Swedish logs have a bow-height over 1 cm. Small bow-heights are almost impossible to detect without a 3d-optical log-scanner. Magnus Widerström, manager of the sawmill Södra Timber Lenhovda, has initiated a closer examination of the timber-sorting problem for this sawmill, and if more criteria in the timber-sorting could increase the economical profit. The results are based on a sample of 110 logs from one timber-class, with a diameter interval of 23-23,9 cm, arriving at the sawmill in Lenhovda. These logs were randomly selected at the measuring station by VMF (the wood-measuring association), and were then manually measured. The logs were sawn in a straight-sawing sawline with a fixed sawingpattern, which was chosen according to the logs topdiameter at 23 cm. A model for an alternative timber-sorting was established, where the log was sorted not only based on topdiameter, but also on taper and sweep, for the determination of timber-class. These criteria ensured that the surface of the log not entered the sawn yield. A possible sawn value-yield was estimated based on the alternative timber-sorting and sawing pattern. This estimated value-yield was compared with the actual value-yield, of the sawn logs. The difference in value-yield showed if it is profitable to apply the alternative timber-sorting. The results show that the value-yield decreases with increased bow-height, if the timbersorting only depends on the topdiameter of the log. The value-yield difference shows that the profit from sweeped logs increases if the sorting-diameter is reduced with up to 2 cm. Bigger reductions of the sorting-diameter involves a loss. If the alternative timber-sorting model had been applied, the sawmill would have increased its profit by 300 sek or 9 % for the 110 logs. If one is willing to generalize the results of the study to a larger sawn volume, the sawmill would have had a potential for an increased profit of 70 000 sek for the whole timber-class sawn volume of 4 500 m3 (by top measurement) in 2002. For the sawn volume of a whole year, 200 000 m3 (by top measurement) in the year 2002, the potential profit increase is about 3 000 000 sek. If a more efficient log-scanner is installed, more criteria could be used in the timber-sorting. Then the raw-material could potentially be used more effectively and the production-planning could be further improved. ; Sågverk utnyttjar råvaran och produktionskapaciteten allt mer effektivt i och med stigande råvarupriser och ökande produktionskostnader. Stockars krokighet inverkar negativt på sågat utbyte för sågverk som endast har möjlighet till raksågning. Det är därför önskvärt att dessa stockar sorteras med fler villkor vid timmersorteringen, för att om möjligt förbättra deras värdeutbyte och därmed råvaruutnyttjandet. Båghöjder större än 1 cm påverkar sågat utbyte negativt, då mantelytan skär ner i postningsmönstret. Det kan leda till reducerat värdeutbyte och en mindre förutsebar produktionsplanering. Närmare hälften av Sveriges timmerfångst har en båghöjd större än 1 cm. Så små båghöjder är för ögat nästan omöjliga att upptäcka om inte tillgång till avancerad mätutrustning finns, en 3d-mätram. Sågverkschef Magnus Widerström på Södra Timber Lenhovda har tagit initiativet till en undersökning av problematiken kring sågverkets timmersortering, och det ekonomiska utbytet av att ta större hänsyn till krokighet vid sortering av timmer. Ett provstocksurval på 110 stockar från en timmerklass med diameterintervallet 23-23,9 cm ligger till grund för studien och dess resultat. Dessa valdes slumpmässigt ut vid inmätningsstationen av VMF Syd (Virkesmätningsföreningen i Syd), och mättes in manuellt på sågverksplan. Provstockarna försågades sedan i sågverkets såglinje (en raksåglinje med fast postning) med ett förutbestämt postningsmönster, som valts enbart utifrån provstockarnas toppdiameter på 23 cm. En teoretisk modell för en alternativ timmersortering upprättades, där förutom toppdiameter även avsmalning och krök var påverkande variabler vid val av timmerklass. Villkoret var att krokiga provstockars sågade utbyten helt skulle klara sig från vankant. Ett möjligt sågat värdeutbyte beräknades med avseende på den nya valda timmerklassens postningsmönster. Det beräknade värdeutbytet jämfördes med provsågat resultats värdeutbyte. Värdeutbytesdifferensen påvisar om vinsten påverkas positivt av att sortera med fler villkor vid timmersorteringen, än vad som görs idag. Resultaten visar att värdeutbytet sjunker med ökad båghöjd, om timmersorteringen görs enbart med hänsyn till toppdiameter. Värdeutbytesdifferensen visar att vinsten ökar om krokiga stockars sorteringsdiametrar reduceras med upp till 2 cm. För större reduktion av sorteringsdiametern uppkommer en förlust. Om studiens teoretiska modell skulle ha påverkat valet av timmerklass vid timmersorteringen, så skulle en total vinstökning på 300 kr, eller 9 %, ha varit möjlig för provstockarna. Om man är villig att anta att studiens resultat är generaliserbara till större sågade volymer kan beräkningar på timmerklassens och sågverkets totala sågade volym göras. Då skulle vinstökningen för hela timmerklassen F23:s försågade volym på 4 500 m3to för år 2002 ha blivit ca 70 000 kr, och för ett helt års försågning av 200 000 m3to år 2002 ca 3 000 000 kr. Fler villkor kan användas vid befintlig timmersortering, men först efter att ett mer avancerat mätinstrument installerats. Då kan råvaran potentiellt utnyttjas mer effektivt och produktionsplaneringen ytterligare förbättras.