Energy supply has for a long time primarily been a question of central management with littlecommunication between producer and consumer. Heating, electricity and other services havebeen produced by public corporations with little room for alternative solutions. However, thishas started to change, through grassroots movements aimed at greater degrees of self-sufficiencyin energy production. The trend is clear in both Sweden and internationally. This study focuses on grassroots movements, to understand the determinants for up-scalingtowards greater self-sufficiency. We are interested in understanding the driving forces behinddifferent types of communities with high ambitions on sustainability and self-sufficiency. Thestudy was conducted in two phases. In phase one, we have studied a total of five communities inDenmark, Germany and the UK that have taken extensive measures to increase energy selfsufficiency,in order to understand how and why they were created and how they work today. Inphase two, we have conducted a web-based questionnaire to residents in the Swedish ecovillages,to understand the reasons for moving there and the experience of living in the villages.The overall aim of the study is to understand citizens' involvement in sustainable communitiesand analyse what this could mean regarding current supply and demand for sustainable energy. The results from phase one, where interviews were conducted with key stakeholders inrenewable communities, shows that these communities took their steps towards moresustainability due to either momentous events, such as the oil crises of the 1970s, or throughnational "energy competitions"; they started because of particular events. Of paramountimportance for successful projects was a close cooperation between municipalities and citizens,particularly through civic ownership. It created interest, transparency and security in the projects.The development also created new jobs, attracting new jobs to the communities because of theexpertise that were there. Although there are great advantages of the high degree civil activity ithas been proved to be more time consuming. In all cases they have managed to becomeessentially self-sufficient in renewable energy, in one case, they produce up to 500 percent oftheir electricity needs, but a further challenge has been to adapt the independent systems toexisting centralized systems, adapted to different conditions. The questionnaire in phase two was sent out to 17 ecovillages. We received a response rate ofapproximately 30 percent and the questions concerned for example motives moving to the ecovillage,environmental interest and perceived satisfaction with the accommodation. The resultsshowed that residents are well educated with a great interest in the environment and that,although in many cases it expressed that sacrifices must be made on the basis of theaccommodation, it is worth it. The replies expressed few social conflicts but that the technicalsystems resulted in work and discussions. In some cases it seems as the technical systems wereoff-gauge from the start and something that had to be handled a long time to come. The technicalsystem performance is something that is very important for whether residents feel comfortable invillage or not. The villages started as movements willing to do something different. The results from the two studies show, among other things, the importance of communicationand inclusion of residents. People are also willing to adapt to new situations as long as it does notaffect the comfort too much or if it is for a good cause. However, there is considerableknowledge among all these communities that should be utilised in other contexts. ; Energiförsörjning har under lång tid främst varit en fråga om central styrning med litekommunikation mellan producent och konsument. Värme, el och andra tjänster har produceratsav offentligt ägda bolag med litet utrymme för alternativa lösningar. Detta har dock börjatförändras, genom allt mer gräsrotsrörelser som siktar på större grader av självförsörjning avenergiproduktion. Trenden är tydlig i både Sverige och internationellt. Denna studie fokuserar därför på denna typ av rörelser, för att förstå avgörande faktorer för enuppskalning av högre grad av självförsörjning. Vi är intresserade att förstå drivkrafter bakomolika typer av gemenskaper med höga ambitioner gällande hållbarhet och självförsörjning.Studien genomfördes i två faser. I fas ett har vi studerat sammanlagt fem samhällen i Danmark,Tyskland och Storbritannien som vidtagit omfattande åtgärder för ökad självförsörjning avenergi för att förstå hur de skapades, varför och hur de fungerar idag. I fas två har vi genomförten web-baserad enkätundersökning till boende i svenska ekobyar, för att förstå motiven för attflytta dit och erfarenheter av boendet. Det övergripande syftet med studien är att förståmedborgares engagemang i gemenskaper för hållbarhet och analysera vad detta kan betydagällande tillgång och efterfrågan på hållbar energi. Resultatet från fas ett, där intervjuer genomfördes med nyckelaktörer i förnybara samhällen,visar att dessa samhällen tog sina steg mot ytterligare hållbarhet på grund av antingenomvälvande händelser, såsom oljekriserna på 1970-talet, eller genom nationella”energitävlingar”; de startade på grund av särskilda händelser. Av största vikt för lyckade projektvar ett tätt samarbete mellan kommuner och medborgare, särskilt genom medborgarägande. Detskapade intresse, insyn och säkerhet i projekten. Utvecklingen skapade även nya arbeten ochattraherade nya arbetstillfällen till orterna på grund av den kompetens som fanns där. Även omdet är stora fördelar med stort medborgarinflytande har det visat sig vara mer tidskrävande. I allafallen har de lyckats bli i princip självförsörjande på förnybar energi, i ett fall producerar det.o.m. 500 procent av deras elbehov, men en ytterligare utmaning har varit att anpassa desjälvständiga systemen till existerande centraliserade system vilka är anpassade efter andraförutsättningar. Enkäten i fas två skickades ut till 17 ekobyar. Vi fick en svarsfrekvens på cirka 30 procent ochfrågorna berörde exempelvis motiv att flytta till ekobyn, miljöintresse och upplevd belåtenhetmed boendet. Resultatet visade att de boende är välutbildade med ett stort miljöintresse och attäven om det i många fall uttrycktes att uppoffringar får göras på grund av boendet så är det värtdet. I svaren uttrycktes lite sociala konflikter men att de tekniska systemen gav upphov tillmycket arbete och diskussioner. I några fall verkar systemen varit feldimensionerade från startoch något som behövts hanteras lång tid framöver. Just de tekniska systemens prestanda är någotsom är av stor betydelse för huruvida boende trivs i by eller ej. Det går att sammanfatta det somatt byarna startade som en rörelse där det fanns en vilja att göra något annat och vara mersjälvständig. Resultaten från de två studierna visar bland annat vikten av kommunikation med och inkluderingav boende. Människor är också villiga att anpassa sig till nya situationer så länge det intepåverkar komforten allt för mycket eller om det är för en god sak. Det finns dock stor kunskapbland alla dessa gemenskaper som borde tas tillvara på i andra sammanhang.