Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kvalitéer från hälsoträdgårdar som skulle kunna tillämpas på Stora Torget i centrala Uppsala för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för stadens invånare. I denna uppsats belyser jag problematiken kring människors psykiska ohälsa och det faktum att stress idag kan klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frågeställning som fungerat som utgångspunkt och målet har varit att besvara denna. För att besvara denna fråga och finna de stressdämpande kvalitéerna studerades litteratur främst inom ämnena miljöpsykologi och hälsoträdgårdars utformning. Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid två hälsoträdgårdar och samtal med personer som är verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök och samtal användes för att få mer kunskap om trädgårdarnas utformning och vilka kvalitéer de innehåller som kan dämpa stress. Det jag fann i litteratur och genom de samtal jag genomförde överrensstämde till stor del och därmed kan tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god. En inventering och analys av Stora Torget genomfördes även för att få en förståelse för platsen och detta låg sedan till grund för valet av kvalitéer att tillföra på platsen. Arbetets resultat presenteras i form av sex kvalitéer att tillämpa på Stor Torget och en idéskiss för hur dessa skulle kunna föras in på platsen. Exempel på de kvalitéer som presenteras är en varierad rumslighet, vattenelement och odling. En slutsats jag dragit, och en viktig lärdom jag bär med mig, är att en plats som skapas där syftet är att dämpa stress bör karaktäriseras av en mångfald och variation, för att på så vis bemöta många människors skilda behov, sinnesstämningar och stressnivåer. Det är betydelsefullt att platsen är kravlös och att ingen människa tvingas till något. Ett viktigt diskussionsämne i uppsatsen berör problematiken kring att applicera kvalitéer från hälsoträdgårdar på en plats i staden, då dessa miljöer skiljer sig markant åt och har olika användning och förutsättningar. Vidare diskuteras komplexiteten att skapa platser för återhämtning då alla människor är olika och påverkas på olika vis av sin omgivande miljö. En kvalité kan därmed upplevas avstressande för en person, medan den för en annan kan ha motsatt effekt. ; The purpose of this work is to study which qualities from Healing Gardens that could be applied at Stora Torget in the center of Uppsala in order to reduce residents’ stress and enable recovery. In this essay I highlight the problem of peoples’ mental illness and the fact that stress today can be classified as a national illness in Sweden. The purpose of this work has led to a question which served as a starting point and the goal has been to answer it. To answer the question and find the stress reducing qualities I have studied literature mainly in the subjects of environmental psychology and the design of Healing Gardens. The literature was supplemented with personal site visits at two Healing Gardens and conversations with people who are active on these sites. The methods of site visits and conversations were used to get more information concerning the design of the gardens and the qualities they contain that can reduce stress. What I found in the literature and through the conversations I conducted, were broadly consistent and the reliability of these methods can by that be seen as good. An inventory and analysis of Stora Torget was also carried through to gain an understanding of the site and this formed the basis for the selection of qualities to bring to the site. The result that is presented consists of six qualities to apply at Stora Torget and a simple sketch proposals for how these could be inserted at the site. Examples of the qualities that are presented are a varied spatiality, water elements and cultivation. A conclusion I have drawn, and an important lesson I carry with me, is that a place that is created where the aim is to reduce stress should be characterized by diversity and variation, and by that meet the different needs, moods and stress levels of people. It is also significant that the place is unconditional and that no human being is forced into something. An important topic in the papers discussion concerns the problem of applying qualities of Healing Gardens on a site in the city, as these environments differ widely and have different use and conditions. Also discussed is the complexity of creating places for recovery when all people are different and are affected in different ways by its surroundings. A quality may thus seem relaxing to one person while for another it might have the opposite effect.